Redovisningsbranschen står inför en era av förändring driven av automatisering och digitalisering. Visst kan detta innebära att vissa manuella uppgifter automatiseras, men det skapar också nya, spännande möjligheter. Vi vill belysa fördelarna med automatisering av redovisning, som ökad effektivitet och färre fel, och argumenterar för att den frigör tid för redovisningsekonomer att fokusera på mer avancerade och värdeskapande aktiviteter. Istället för att se automatisering som ett hot, ser vi det som en katalysator för positiv förändring inom branschen.
När Stiftelsen för strategisk forskning för några år sedan publicerade en rapport om den framtida automatiseringen av den svenska arbetsmarknaden var det många som höjde på ögonbrynen. Oron var särskilt stor inom redovisningsbranschen – sannolikheten att 50 000 bokförings- och redovisningsassistenter skulle kunna ersättas av datorer under de kommande 20 åren bedömdes vara 97% — det var endast yrkesgruppen fotomodeller som bedömdes löpa en ännu större risk (98%).
Egentligen är det inte alls konstigt, då en dator egentligen gör allt som inte kräver ”mänsklig” logik bättre än vad en människa kan göra. En människa kan glömma saker eller göra fel, men vad en dator gör bygger på regelverk, den gör det man säger åt den att göra. Så länge regelverket håller så kommer datorn att leverera.
När det kommer till redovisningsbranschen så finns det en rad fördelar med att låta en dator göra jobbet:
- Produktiviteten ökar, då datorn är snabbare.
- Inga slarvfel görs, då den mänskliga faktorn elimineras.
- Krävande eller tråkiga uppgifter utförs alltid, datorn säger aldrig nej.
- Arbetet utförs alltid när det ska, oavsett om det är inom arbetstid eller inte.
- Beslutsfattare får bättre underlag, då all information finns tillgänglig i realtid.
Allt detta kan ju låta dystopiskt för en redovisningsekonom. Men så tycker inte vi att man ska se det. The Economist tog nyligen ett bredare grepp kring synen på automatisering och konstaterade där att det finns två generella grupperingar – pessimisterna och optimisterna. Vi hör till den senare gruppen.
I en rapport från OECD från 2016 ges en mer positiv bild för framtidens arbetsmarknad. Forskarna har i sin bedömning av hur många jobb som kan komma att ersättas av datorer också vägt in det faktum att människor har varierade arbetsuppgifter – med andra ord är dessa jobb svåra att automatisera till hundra procent. Forskarna fann då mycket riktigt att andelen jobb i riskzonen var betydligt färre än tidigare studier påstått.
Värt att tillägga är också att i en studie från 2013 bedömdes risken för automatisering av redovisningsassistenter vara 98%, men samtidigt att bara 24% av dessa hade ett arbete helt utan personlig kontakt eller arbete i grupp. Det är alltså väldigt svårt att helt och hållet ersätta en människas yrkesroll, det tål att tänkas på.
Digitalisering och automatisering är något naturligt och en fortsatt effektivisering av ekonomin. Visst, branschen kommer förändras, men vi tycker att förändringen är till det bättre. Nu kan vi lägga mindre tid på manuellt stansande och i stället fokusera på de mer avancerade delarna av redovisningen. En människa är i dagsläget bättre än en dator på analys och bedömning och även om vi kan bygga regelverk även för hur en dator kan analysera ett visst resultat så har den fortfarande svårt att bedöma vad som är rimligt och inte. Där är människan överlägsen.
Så är då digital redovisning slutet för redovisningskonsulten? Knappast! På samma sätt som Spinning Jenny vände upp och ner på arbetsmarknaden under industrialiseringen så tror vi att den digitala redovisningen kommer att förändra redovisningsbranschen. Det kommer att skapa möjligheter för människan att arbeta med det den faktiskt är bäst på – analys, konsekvenstänk, rimlighetsbedömningar och det personliga bemötandet.