EU-taxonomin för hållbara investeringar – vad innebär förordningen och hur påverkas din hållbarhetsredovisning av nya regelverk?

”Jag hoppas och tror att hållbarhetsredovisning blir en lika naturlig del av årsredovisningen som den finansiella” – Olle Rydqvist, medgrundare av PE Accounting.

2020 lyckades man nå en politisk överenskommelse om ett konkret verktyg i arbetet med att göra EU klimatneutralt. Delar av EU:s taxonomi är redan aktivt, men det är efter årsskiftet det verkligen kommer märkas. Det kommer ge ringar på vattnet längs med hela investeringskedjan och kravet på större företag att redovisa sin verksamhet förväntas att spilla över på mindre företag.

Som ett steg på vägen mot klimatneutralitet år 2050 har EU har valt att satsa på ett gemensamt klassificeringssystem för hållbarhet kallat taxonomy, eller taxonomi på svenska. Det översätter EU:s klimat- och miljömål i ett antal kriterier som krävs för att en ekonomisk aktivitet ska klassas som miljömässigt hållbar. På så vis kan investerare identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Hur detta skulle gå till, vilka branscher det skulle innefatta och hur det ska redovisas har varit en svårt nöt att knäcka.

Konsensus nåddes tillslut och med gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas hållbara är tanken att taxonomin ska styra investeringar till den gröna sektorn. För två år sedan klubbades förslaget igenom och nu börjar vi närma oss startdatumet 1 januari 2023. Det är uppbyggt kring sex mål.

1. Begränsning av klimatförändringar
2. Anpassning till klimatförändringar
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. Övergång till en cirkulär ekonomi
5. Förebyggande och kontroll av föroreningar
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

2018. Arbetet inleds. Taxonomin är en av åtgärderna i EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, som antogs av kommissionen 2018. I handlingsplanen beskrivs taxonomin som en av de viktigaste och mest brådskande åtgärderna för att främja flödet av kapital till hållbara sektorer i behov av finansiering. Sverige har från början varit ett av de mest pådrivande länderna.

12 juli 2020. Taxonomiförordningen träder i kraft. En ramreglering för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara i taxonomin.

21 april 2021. EU fattar beslut om en klimatlag som stakar ut vägen för hur Europa ska nå klimatneutralitet till 2050. Samma dag nås en politisk överenskommelse och ett skarpt förslag om första delen av taxonomin presenteras.

4 juni 2021. Kommissionen antar en första ”delegerad akt” med granskningskriterier för de två klimatrelaterade målen i taxonomin. Rådet och Europaparlamentet hade 6 månader på sig att granska akten.

1 januari 2022. Sverige förespråkade att rådet skulle invända, främst på grund av klassificering av hållbart skogsbruk, men fann inte tillräckligt stöd. Den delegerade akten trädde därmed i kraft och började tillämpas den 1 januari 2022.

Våren 2022. Kommissionen väntas under våren presentera ett utkast till en ”delegerad akt” med granskningskriterier för taxonomins fyra övriga mål.

1 januari 2023. Taxonomiförordningen ska börja tillämpas fullt ut.

Taxonomiförordningen är i grunden ett transparensverktyg och innebär krav på följande tre områden enligt Regeringskansliet:

1. Högre krav på hållbarhetsrapporten. Rapporteringskraven gäller i dagsläget bara för företag med fler än 500 anställda.
2. Finansmarknadsaktörer behöver informera om hur stor del av de underliggande investeringarna som gjorts i taxonomiförenlig verksamhet.
3. Krav på statnivå gällande åtgärder. Kan till exempel handla om att offentligrättsliga föreskrifter om vilka finansiella produkter som får marknadsföras som miljömässigt hållbara ska vara anpassade till taxonomi­förordningen.

Från 1 januari 2023 ska företag och verksamheter uppvisa hur stor del av omsättningen som uppfyller de krav som finns definierade i EU-taxonomin. Man ska också rapportera den andel av omsättningen som inte uppfyller kraven definierade i EU-taxonomin. Det kommer ge ringar på vattnet längs med hela investeringskedjan och påverka ett stort antal företag vars värdepapper ingår i de aktie- och obligationsfonder som omfattas av lagkravet. Likaså förväntas kravet på större företag att redovisa sin verksamhet att spilla över på mindre företag.

– Jag tror att vi tydligt från och med 2023, och kanske framförallt kommande åren därefter, kommer se ett ökat behov eller krav på hållbarhetsredovisning grundat på tre saker, säger Olle Rydqvist, medgrundare av PE Accounting.

1. Bolag har ägare som måste hållbarhetsredovisa enligt EU:s taxonomi då de exempelvis är en del av en publik fond.
2. Bolaget själv är ett stort bolag enligt ÅRL:s definition och därför måste upprätta hållbarhetsredovisning enligt lag.
3. Bolaget ingår i en leverantörskedja till ett stort bolag som ska redovisa sin indirekta påverkan.

– Vidare finns det tydliga signaler att både medarbetare, potentiella medarbetare och kunder ställer, eller kommer ställa, krav på hållbarhetsredovisning. Det som är den stora begränsningen idag är avsaknaden av standards och hur de ska tillämpas för att bli jämförbara mellan bolag. Jag tycker därför det är jätteroligt att SRF Konsulterna tillsammans med motsvarande organ i Norge och Finland tagit fram en nordisk standard för små och medelstora bolag (SME), NSRS (Nordic Sustainability Reporting Standard), berättar Olle.

– Den ”lilla” detaljen att företag utmed hela distributionskedjan (supply chain) kan komma att innefattas av taxonomin gör stor skillnad. Många av er är del i just en sådan distributionskedja eller kan komma att bli det i framtiden. Hur det faller ut får vi  se under kommande månader, men en situation där en underleverantör som redan klimatredovisar föredras av beställaren känns inte osannolik, avslutar Olle.